Har idag uppdaterat programvara för hemsidan. Det har varit lite strulande med vissa funktioner, men det skall förhoppningsvis vara åtgärdat nu.

Ett litet enkelt bildspel med blandade bilder från Stocken.

Vi åkte upp till Stocken i fredags - vid helt fel tillfälle visade det sig. En trafikolycka på E6:an gjorde att färden upp tog närmare 2,5 timmar mot beräknade 1 timme. Så Freyas och Dubsides uppvisning missade vi totalt. Då satt vi i en stillasittande kö på motorvägen. Surt!



Men årets upplaga av Stockenträffen var en ganska blåsig historia. Första natten var jag uppe fyra gånger för att slå ner tältpinnar som slets loss i den hårda vinden. Till hundens stora rädsla där han försökte sova i förtältet - läskigt när förtältet lägger sig över en just som man somnat…

Och för min del blev det väl inte så mycket paddlat som jag hade önskat, dels för att jag inte är någon hejare på högsjöpaddling ännu och dels för att jag hade familjen med mig - det ställer lite andra krav på tillvaron när man förutom att vara paddlare även är småbarns- och tonårsförälder och make. Och husse. Vi hade det bra, men de gånger när jag försökte paddla ut med mina tonårsdöttrar så kom vi inte så långt - den olastade Romany lågvolym som vi fick låna visade sig vara rejält fallgirig när vi kom ut i hamnbassängen vid Stocken varpå de gled i väg som en smörklick i en stekpanna ner mot klipporna, en gång fick jag göra en tjurrusning med min kajak för att lägga mig emellan klippan och Romanyn och leka fender. Det är i sådana lägen man är glad att man har en begagnad plastkajak…

Vi gjorde ett försök med att i brist på lämplig vikt fylla i några liter vatten i främre lastutrymmet och då fungerade det bättre, om än något skvalpigt. Men paddellusten för döttrarna försvann med den ovana bristen på manövrerbarhet, så det blev inga längre turer.



Jag fick i alla fall paddlat över till Gullhomen på söndagen innan vi skulle hem till gräsklippning och annat som behövde fixas hemma. Men dessförinnan hade vi beskådat rolltävlingen och varit på grillfesten och döttrarna hade även testat lite av Dubsides reptrick. Dock testade vi inte hans morgongymnastik; gå på lina…

Lite tjöt och prat med trevliga människor hann vi naturligtvis med och det är alltid trevligt. Men den ickepaddlande delen av familjen tyckte att det hela var jobbigt på grund av den ständiga blåsten. Så mycket att skriva om blir det inte av den här helgen, men lite bilder kan man ju alltid lägga ut...









Uppdatering: Bildspel finns här.

I all hast: i går kväll var jag med på en kurs med ”mannen, myten och legenden” och tillika ”gurun” Dubside ute hos Escape i Önnered. Först en presentation där gick vi igenom vilka vi var och vad vi ville ha ut med kursen, det var en blandad grupp med varierande paddelkunskap som hade mött upp ute vid Önnereds brygga. Och passande nog hade vädret den goda smaken att övergå från dagens gråkalla regnande till en solig och fin kväll.



Efter stretching paddlade vi ut till sydvästsidan av Lilla Rösö där Dubside först demonstrerade i sin egen kajak och därefter individuellt stående i vattnet bredvid. När han var upptagen med någon annan så fick vi träna parvis, bägge i kajak.





Själv kämpade jag på med sculling, balance brace, standardroll och avslutningsvis shotgun-roll. Alla lyckades till slut, dock kan jag ju inte säga att de sitter. Men den teoretiska kunskapen är i alla fall på en såpass hög nivå att jag utan vidare kan fortsätta träna själv. Dock får jag nog behålla mitt alias "Subside" ett tag till…



Dubside är en underhållande och trevlig figur som trots att han är "en av de bästa" ändå inte sätter näsan i vädret på något vis. Efter fyra timmars kurs var man ganska mör och eftersom jag körde enbart våtdräkt (utan ärmar) var jag även ganska kall - så det fick bli en rask paddling in för att få upp värmen. Avslutningsvis så demonstrerade Dubside en session med Qajaasaarneq på Escapes vindsvåning. Allt ser så lätt ut… Det kommer att vara kurser i Qajaasaarneq på Stockenträffen i helgen, gå och se på dem om ni får tillfälle.

Även om ledigheten är slut så skall väl inte det goda livet vara det (hemska tanke om man bara kan leva gott 4 veckor varje år). Men jag har anmält mig till en Roll- och teknikkurs med Dubside när han kommer till Escape och Önnered. Så får vi se om han kan hjälpa mig att avancera från subside-stadiet till en med en åtminstone hjälpligt fungerande roll (nu är det kanske max hälften av gångerna som det funkar; blir lite av ofrivillig pusilluni paarneq av det hela). Hur som helst blir det kul att få se en sådan här legend in action for real.

Och ett par dagar efter åker jag till Stockenträffen. Hoppas på lite roligare väder än vad som blev avslutningen förra året då det formligen ösregnade. Inte kul med ett lerigt, drypande tält att ta hand om. Dubside dyker ju upp även där med Qajaasaarneq, och även Freya gör väl en repris på sitt uppträdande och sina kurser från förra året. Väl mött!

Ja, eftersom min semester tog slut och jag började jobba igen förra veckan så kom naturligtvis det fina vädret. Så på onsdagseftermiddagen tog jag cykeln från Göteborgs centrum och trampade mig ut till Önnered där min kajak låg klar på bryggan eftersom äldsta dottern hade tagit sig en tur ut och varit ute och badat.



Så trots avsaknad av lämpligare paddlingklädsel så äntrade jag kajaken och stack ut några timmar i den soliga men blåsiga skärgården. Det räckte att komma utanför de innersta öarna för att få lite surf. En lisa för själen efter att ha suttit på kontoret och blängt ut på det fina vädret. Man fick passa sig lite för motobåtsmarodörer, det gick tillräcklig sjögång för mig ändå utan att behöva deras hjälp. Jag kände inte speciellt för att slå runt i kontorskläder och utan någon annan vattensäkring för mobil etc än en plastpåse. Men det gick bra. Så jag var nöjd och trött när jag cyklade den dryga milen hem på kvällen (mycket cyklande den här dagen).



Fredag eftermiddag tog jag ledigt och åkte hem och ställde cykeln, varpå hustrun, minstingen och jag drog ut till Önnered igen. Hustrun tog min kajak och jag och minstingen hyrde oss en K2:a, en NDK Triton och vi tog oss ut en bit runt skärgården. Dock var det kvar en del av blåsten och vågorna vilket gjorde att jag fick kämpa på ganska mycket som enda paddlare i K2:an (ja, lilltjejen hade en paddel, men den gjorde kanske inte så värst mycket nytta). Jag fick rejält med mjölksyra när jag skulle få Tritonen att gira mot vinden. Så efter någon timme gick vi iland och ägnade oss åt solbad och klipphoppning. Jag tror säkert att Tritonen kan vara en rolig upplevelse, men den kräver nog då två paddlare om det blåser eller går sjö.







Söndag så hade Escape demodag, varpå jag och Bella tog oss några timmar där jag testade hela Rockpoolsortimentet och dessutom NDK Greenlander Pro. Nu fick man testa varje kajak i 20 minuter så det var ju ut till vikarna vid Stora Rösö och tillbaka, men det var ändå väldigt kul att känna på de olika kajakerna.



Först ut för min del var Rockpool Menai 18, en stor expeditionskajak som ändå kändes som en lättmanövrerad och följsam kajak. Den var en trevlig bekantskap som jag fann mig väl tillrätta med, kändes inte alls så stor som den faktiskt är. Riktningsstabil och ändå lättsvängd. Fullastad blir den naturligtvis mer slagskepp, men det är ju ganska passande med att en kajak har två skepnader som fungerar för respektive ändamål. Menai:en är den enda av Rockpoolkajakerna som har en utfällbar skädda. Den har reverserad vireriktning vilket lär minska risken för vireproblem dramatiskt. En mycket trevlig kajak som jag absolut skulle kunna tänka mig - det är bara prislappen som ställer till den, den tangerar 30000 pengar vilket ju är ganska mycket.


Bella i en Romany LV och med egentillverkad träspade.



Rockpools Alaw var en speciell upplevelse - otroligt bekväm sittställning där man inte sitter så mycket i "grodställning" som vanligt, mycket välbalanserad och även den både riktningsstabil och samtidigt lättsvängd. Bara man lutar kajaken lite så svänger den på en femöring. Och denna kajak visade sig vara ytterligare en som jag trivdes väldigt bra i och mycket väl skulle kunna tänka mig när det blir dags att uppdaterna någon gång i framtiden.



Alaw Bach:en är ju i princip samma kajak fast med lägre däck vid sittbrunnen. Detta gör att den känns mindre än Alaw, trots i övrigt identiska mått. Bachen fick agera roll-leksak både för mig och Bella, får erkänna att hon lyckades och jag lyckades nästan. Hoppas att Dubside kan hjälpa mig med den sista finslipningen så att jag inte behöver skämmas inför mina barn…
[Annars blir det "Subside"; sjunka till botten; avsätta sig som bottensats…]
Bach:en är ju också en väldigt trevlig kajak - dock sitter jag bekvämare i Alaw:en så skulle de stå mellan dessa två så väljer jag nog Alaw. Men det får bli fler provpaddlingar innan jag vet säkert, de är ändå väldigt lika.





Sista kajak ut för min den var då Greenlander Pro. Den var rolig! Hårda slag gjorde den ganska vinglig initialt, men den la sig stabilt på nästa slag och kändes inte otrevligt rank på minsta vis. Snabb som attan och otroligt lättsvängd var den en trevligare bekantskap än vad jag hade väntat mig. Inte för att jag hade några speciella förutfattade meningar, men jag har aldrig känt på en slik skrovform förut. Verkligen en kul kajak! Kanske lite jobbigare än Rockpoolarna om man skall långt i en viss riktning, den var mycket mer lekfull och ville gärna gå åt sitt eget håll, något som dock var väldigt lätt att korrigera. Jacub som har bokat det exemplaret som jag testade kommer säkerligen att få mycket kul med sin nya kajak! Kanske skulle vara något… "How many kayaks does one man need? Just one more!" (Hej Erik och Pia - så sant så sant!).